Civilförsvar

EFTERLYSES: ETT EKOLOGISKT-EKONOMISKT CIVILFÖRSVAR

Varför konsumerar vi 25 procent mer än planeten producerar, trots att vi vet vart det leder?

Varför dör de flesta människor direkt eller indirekt av fattigdom? Har inte alla livets rätt?

Varför gräver vi en massgrav åt oss själva mot bättre vetande?


Varför inte söka ett naturenligt penningsystem för att lösa problemen från grunden?

Vi behöver räntefria pengar, även för att avskaffa fattigdomen som döljs bakom ländernas BNP-statistik. Vi efterlyser också en ständig, automatisk resursfördelning för att varsamt kunna förvalta naturens gåvor och människornas hälsa, kultur och livsvillkor. Pengarna får inte slå ut dem som saknar inkomst av kapital. De ska tjäna hela samhället som neutrala redskap för att kunna byta varor och tjänster utan att någon blir lidande. Men hur?

Solidarsystemet är ett förslag till lösning, i första skedet avsett för avfolkningsbygder för att stävja ofrivillig inflyttning till städerna. Systemet kan också bli ett vapenlöst civilförsvar för att skydda ekosystemen, avskaffa fattigdomen och i längden bidra till varaktig fred.

Allt vi köper är former av kosmisk energi som cirkulerar och passerar jorden. Om pengarna ska kunna avspegla den genomflödande energin i form av varor och tjänster som säljs, så behöver vi två slags konton; ett så kallat HANDELSKONTO där summorna gradvis minskar, och ett så kallat BASKONTO där potentiella pengar utges som daglig basinkomst, tillräckligt för ett drägligt liv. Envägs spärrar på baskontona förhindrar insättning på, och överföring mellan baskontona. Solidarflödet kan studeras i bild. Se nedan.

När man använder sin basinkomst för att betala, går betalningen direkt in på säljarens handelskonto där summorna gradvis upphör och återuppstår som ny basinkomst, alltid lika fördelat på deltagarnas baskonton som ny daglig basinkomst - samt vid behov på den ”gemensamma kassan”.

Gemensamma kassan är till för gemensam upphandling och löner. Kassans baskonton fylls på vid behov enligt deltagarnas omröstningar. Då minskar basinkomsten i motsvarande grad.
Enda sättet att spara är att låta sin basinkomst stå kvar orörd, helt eller delvis. För att undå onödig förlust på handelskontot vill både köpare och säljare att större transaktioner sker genom avbetalning eller leasing. På baskontona kan man inte göra insättningar på grund av envägs spärrar, som bara tillåter utbetalningar i takt med nedtrappningen på handelskontona. Detta ligger i allas intresse. Följden blir att samtliga solidarströmmar har samma hastighet.

KOMBINATIONEN AV DE TVÅ KONTONA får mängden bytesmedel att ständigt anpassas till de verkliga värden som köps och säljs. Nya solidarer avlöser de gamla som en gång utgått som betalning, och man kan inte överföra solidarer mellan olika baskonton. Därför har solidarerna ständigt täckning i verkliga värden som köps och säljs på en fri marknad.

Systemets "gemensamma kassa" är till för gemensamma behov. Den fyller samma funktion som kommunernas och statsapparatens offentliga sektor. I mindre solidarregioner kan kassan liknas vid kassan i en bostadsrätt.

Den gemensamma kassan och baskontona är som kommunicerande kärl. Ju mer som finns i den ena, desto mindre finns i den andra. Proportionerna kan med fördel bestämmas genom omröstning bland solidaranvändarna i en solidarregion. OBS: Kassan är inget skrin utan en fördelare enligt omröstning.